Tordenskiold minigolf

Prolog

För drygt tvåhundra år sedan var situationen i Norden annorlunda än den är idag. Åren 1700 till 1721 utkämpades Stora nordiska kriget. På ena sidan låg Sverige, styrt av kung Karl XII, kallad Krigarkungen, och på den andra sidan låg Danmark-Norge, Tsarryssland och några små tyska stater, Hannover, Sachsen-Polen och Preussen.

Sverige i Norden 1561 till 1815.

År 1700 ansågs Sverige vara en stormakt i Europa. Sverige hade stora delar av Finland och in i Ryssland. Sverige fick flera områden som Danmark-Norge var tvungna att ge upp vid freden i Roskilde i Danmark 1658. De svenska landskapen Bohuslän (där vackra Hällestrand ligger), Skåne och Halland blev svenska 1658 och delar av Baltikum erövrades av Sverige. Det fanns också områden i Tyskland som svenskarna hade tagit.

Kung Karl XII inledde ett fälttåg in i Norge år 1716. Här plundrade hans soldater gårdar för mat, pengar och andra varor från lokalbefolkningen.

Petter Wessel målad av Balthasar Denner 1719. Denner var tysk konstnär och målare.

Peter Wessel (1690–1720) var en djärv norsk sjöofficer i den dansk-norska flottan. Han utmärkte sig tidigt som en skicklig sjöofficer efter att ha lämnat sin hemstad Trondheim vid 14 års ålder för att tjäna under den danske kungen. Hans skicklighet ledde till att han adlades av den danske kungen under namnet Tordenskiold några månader före slaget vid Dynekilen.

Slaget vid Dynekilen 8.juli 1816 målad av Carl Neumann. Neumann var en dansk konstnär och målare.

Slaget vid Dynekilen

Danmark-Norge förklarade krig mot Sverige och kung Karl XII efter svenskarnas bittra nederlag vid Poltava (en stad i östra Ukraina) år 1709. Danmark-Norge hade hoppats att Karl XII var krigstrött och skulle återlämna de territorier som svenskarna hade vunnit femtio år tidigare. Men den gången var det inte fallet – Karl XII var inte trött eller utmattad av krig utan hoppades kunna föra Sverige tillbaka till scenen som en stormakt.

Karl XII hade en bra plan. Han ville ge sig på den "svagaste länken" bland sina motståndare – och han fann detta i det dansk-norska kungadömet. Den ursprungliga planen var att inta Köpenhamn genom att korsa Öresund medan isen inte kunde stå emot en vinterstorm i januari 1716. Plan B sattes i verket och resan gick mot Norge. Men att anfalla Norge på vintern är ingen lätt uppgift. Många svenska soldater miste livet – inte så mycket av kulor utan av kyla och frost. Karl XII fann sig tvungen att inta Fredrikstens fästning i Halden för att stabilisera sina soldater för att kunna genomföra sin plan. Han beordrade att artilleri skulle skickas upp från Göteborg för uppgiften. Men denna transport kunde inte gå landvägen och skickades med den svenska krigsflottan.

Tordenskiold hade seglat upp från Köpenhamn med nya order från den danske kungen. Han ankrade på kvällen den 7 juli 1716 mellan Koster och Grisebåerne, som ligger strax väster om inloppet till Dynekilen. Den svenska flottan var övertygad om att den dansk-norska flottan inte hade några grundgående båtar och inte skulle kunna ta sig in i Dynekilen.

Tordenskiold stod på däcket på sitt skepp och blickade ut mot den smala Dynekilen en tidig morgon i juli 1716. Dimman låg lågt över vattnet, och det var tyst – nästan för tyst. Men Tordenskiold visste att fienden var där efter att några svenska fiskare hade berättat för honom att en svensk försörjningsflotta hade anlänt. Fiskarna sa också att många av det svenska befälet skulle på ett bröllop på Dyne Gård.

Bröllopsföljet måste ha varit en succé. Och kanske var det då det svenska befälet vaknade med en riktig huvudvärk när Tordenskiold gav sig av den ödesdigra morgonen den 8 juli 1716.

Inne i sundet låg den svenska försörjningsflottan, fylld med vapen och mat till Karl XII:s arméer. Om dessa skepp nådde Karl XII och hans soldater i Halden kunde kriget ta en helt annan vändning.

Tordenskiold log snett. Detta var hans ögonblick.
"Framåt!" ropade han.

De dansk-norska skeppen bröt tystnaden med kanoneld. Ekon träffade mellan klippväggarna medan rök spred sig som en filt över vattnet. Svenskarna försökte svara, men deras skepp var trånga, fångade i det smala sundet.

Tordenskiold styrde rakt in i kaoset. Han tog risker som ingen annan skulle ta, manövrerade sitt skepp nära fienden och sköt på nära håll. Ett efter ett sattes de svenska skeppen ur spel.

Slaget vid Dynekilen var över innan solen stod högt på himlen. Den svenska försörjningsflottan var förstörd och Karl XII:s planer krossades.

Tordenskiold lutade sig mot relingen och andades tungt. Han visste att detta inte bara var en seger – det var en vändpunkt.

Och i tystnaden som följde var det som om till och med havet viskade hans namn.

Epilog

Karl XII och Sverige slöt fred med tsar Peter av Ryssland och såg möjligheten att inleda sitt andra försök att ta delar av Norge. Det gick bättre den här gången, men i Halden hade de svenska och dansk-norska soldaterna grävt ner sig runt Fredrikstens fästning. Fredagen den 30 november 1718 sköts Karl XII genom tinningen i en svensk skyttegrav, där han dog omedelbart. Var kulan kom ifrån är omdebatterat. Var det en kula från en norsk eller svensk soldat eller var detta en komplott iscensatt av Karl XII:s svågrar, Fredrik av Hessen-Kessel? Han blev senare kung av Sverige, Fredrik I, efter att Karl XII:s syster tog över tronen efter hans död.

Karl XII målad av David Krafft 1707. Krafft var tysk-svensk konstnär och målare.

Karl XIIs likfärd efter det ödesdigra skottet på Fredrikstens fästning 1718 målad av  Gustaf Cederström. Cederström var svensk konstnär och målare.

Vem är vem?

Petter Jansen Wessel, född i Trondheim 1680. Namngiven Peter Tordenskiold 1716. Död i en duell i Tyskland 1720.

Karl XII, född på Stadsholmen, Stockholm 1682. Kung av Sverige 1697-1718.

Tsar Peter, född i Moskva 1672. Känd som Peter I den store, tsar av Ryssland 1682-1725.

Minigolfbanorna och namnen!

Varje bana har fått sitt namn efter båtar som deltog i slaget vid Dynekilen.

Fil 1 – ”Stenbocken”, svensk kanonbåt

Fil 2 – ”Prosperina”, svensk galär

Fil 3 – ”Wreden”, svensk galär

Fil 4 – ”Achiles”, svensk halvgalär

Fil 5 – ”Hvide Ørn”, norsk fregatt

Fil 6 – ”Sköldpaddan”, svensk galär

Fil 7 – ”Hector”, svensk halvgalär

Fil 8 – ”Castor”, svensk halvgalär

Fil 9 – ”Vindhunden”, norsk fregatt

Halv- och galär är: tvåmastade båtar med rodd som framdrivningsmedel.

Galiot: handelsfartyg med två eller tre master, god förmåga att navigera i starka vindar.

Fregatt: Medelstort krigsfartyg